Inflammerade tarmfickor (divertikulit)

Inflammerade tarmfickor (divertikulit)

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Inflammerade tarmfickor är ett vanligt tillstånd. Många unga personer i tjugoårsåldern har sjukdomen och det ökar med åldern. Tarmfickor i grovtarmen uppkommer på grund av man har en fiberfattig kost som leder till en hård avföring.

Den hårda avföringen ger kraftiga sammandragningar i tjocktarmen. Det leder i sin tur till att "högtryckszoner" bildas i tarmen. Då pressas slemhinnan ut och inflammerade tarmfickor kan uppkomma.

Varför får man inflammerade tarmfickor?

Tarmfickor kan uppkomma om man har en fiberfattig kost och det resulterar i en hård avföring. Det visar sig som en utbuktning på tarmslemhinnan. Tarmslemhinnan sitter vanligtvis i den nedre delen av tjocktarmen. Vanligast är att tarmfickorna inte ger några besvär men skulle det däremot bli en inflammation så kan det resultera i magont. När det fastnar avföring i tarmfickorna så kan det skapa en inflammation. När tarmfickan blir svullen så kan tarmväggen skadas och då kan bakterier från tarmen tillkomma i magen. Oftast så går inflammerade tarmfickor över av sig själv men ibland krävs det en behandling med antibiotika.

Tarmfickorna är till 90 procent lokaliserade i den sista delen av grovtarmen. När det fastnar avföringrester i fickorna kan detta leda till en inflammation. När detta händer får man akuta symtom som till exempel en molande, kontinuerlig smärta i den understa delen av magen. Man kan även bli förstoppad.

Diagnos och behandling av inflammerade tarmfickor

Om man tror att man har inflammerade tarmfickor så gör läkaren en undersökning av buken. Det tas även blodprover för att se om de inflammatoriska värdena är förhöjda. Läkaren kan även göra en såkallad skiktröntgen där patienten blir avbildad i tre dimensioner.

Visar det sig att man har en inflammation i tarmfickorna så får man en behandling. Behandlingen är en så kallad tarmvila och innebär att man får prova att äta flytande kost under ett par dagar, något som kan vara psykiskt påfrestande. Är inflammationen mer komplicerad så är sjukhusvård nödvändigt. På sjukhuset får man dropp och antibiotika.

Vid mycket svåra inflammationer i tarmfickorna så kan det uppstå ett hål i grovtarmen. Detta kan leda till ett allvarligt sjukdomsförlopp med bukhinneinflammation. Då krävs en akut operation där man tar bort den sjuka delen av tarmen och anlägger en stomi. En stomi innebär att man gör en öppning på magen för att tömma kroppens avfall. Oftast så avlägsnar man stomin efter 6-12 månader.

Symtom på inflammerade tarmfickor

Får man inflammerade tarmfickor brukar man få ont i nedre delen av magen, oftast på den vänstra sidan, och man kan även få feber och illamående. Andra tecken på inflammerade tarmfickor kan vara att avföringen är hårdare eller lösare än vanligt och att magen kan kännas uppblåst. Skulle inflammationen sitta nära urinblåsan så kan symtomen vara att man behöver kissa oftare än vanligt. 

För att förebygga inflammation i tarmfickorna gäller det att förebygga förstoppning. Det gör man genom en fiberrik kost, regelbunden träning och probiotika, alltså kost som innehåller bakterier med avsikten att stärka immunförsvaret.

Är man orolig att man har inflammerade tarmfickor kan man alltid ringa sjukvårdsrådgivningen och ställa frågor.