Hjärtklappning (arytmi)

Hjärtklappning (arytmi)

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Hjärtklappningsbesvär kommer i olika former som till exempel extraslag, hårda hjärtslag eller hjärtrusningar. Dessa är vanliga, förekommer i alla åldrar och är normalt sett inget att oroa sig för.

Om man däremot får en hastig hjärtklappning som inte går över kan det vara farligt. Om man dessutom känner yrsel, svimningskänslor eller andfåddhet samt har ont i bröstet så bör du kontakta närmaste akutmottagning.

Allmänt om hjärtklappning

Man kan drabbas av många olika typer av hjärtklappningar och de flesta är helt ofarliga. Stress är en vanlig orsak till besvären men det kan även ha andra orsaker. När man har ångest eller panikattacker kan kroppen reagera starkt och man kan få en hjärtrusning. Hjärtrusningar är inte farliga utan betyder bara att hjärtat har en onormalt hög hjärtfrekvens. Om man har en vilopuls på mer än 100 slag per minut räknas det som hjärtrusning. Ibland kan hjärtrusningar komma och gå utan anledning på grund av en extra elektrisk ledningsbana i hjärtat. Hjärtrusning med svag puls kan vara ett tecken på akut hjärtsvikt. Därför är det viktigt att göra en medicinsk utredning om besvären varar längre än några minuter, om man även är andfådd, har bröstsmärtor eller svimmar.

Hur känns en hjärtklappning?

Ett så kallat extraslag upplevs som en volt i bröstet. Detta är på grund av att hjärtat har fyllts med mer blod än vanligt vilket gör hjärtslaget kraftigare. Extraslag är vanligt och orsakas vanligtvis av stress, alkohol, tobak med mera.

Vid rädsla kan hjärtat arbeta fortare. Då byggs hjärtklappningen upp för att sedan avta efter några minuter och sedan försvinna helt. Det är en helt naturlig reaktion i vårt försvarssystem. En hjärtklappning kan även bero på att man har hög feber, någon form av smärta, blodbrist eller någon form av hjärt- och lungsjukdom.

När får man hjärtklappning?

Om det handlar om en extra ledningsbana eller andra orsaker i själva hjärtat så kommer besvären plötsligt och utan någon uppenbar anledning. Då får man oftast ångest, andfåddhet, trötthet, bröstsmärtor, svimmningskänslor, svettningar eller domningskänslor i kroppen. Om man känner några av dessa symtom samtidigt som hjärtat klappar fortare än normalt bör man kontakta doktor så fort som möljigt. 

För att förebygga hjärtklappningar ska man försöka dra ner på aktiviteter som förorsakar stress, samt dra ner på drycker som kaffe, te och alkohol. Även att sluta röka påverkar hjärtat på ett positivt sätt.

Behandling av hjärtklappning

Vilken behandling man får av läkaren beror helt på vilken orsak som ligger bakom besvären och hur grava de är. Det kan handla om att ändra sin livsstil för att förebygga stress, ordinera läkemedel för vissa sjukdomar eller som i mer ovanliga fall operera in en pacemaker.

Oftast gör läkaren en normal kroppsundersökning med inriktning på hjärtat och mäter blodtrycket. För att ställa rätt diagnos är EKG nödvändigt. Det är dock svårt att hitta kortvariga hjärtklappningsproblem med EKG, dock är det viktigt för att bedöma om det handlar om andra hjärtsjukdomar. Läkaren tar även prover för att se om hjärtklappningarna beror på blodbrist, saltrubbning eller någon annan rubbning i ämnesomsättningen.