Genom att dagligen reflektera över ämnen som hopp, tro och målet med livet, får man sannolikt en mer positiv självkänsla och kan därmed lättare hantera motgångar i livet. Detta leder till bättre livskvalitet och upplevd hälsa.
46 procent av svenskarna tror på en högre makt
USA:s President Oback Obama säger i TV att hans familj ber bordsbön varje dag. Att någon av våra ledare skulle säga något sådant är nästan otänkbart. Sverige är ett av de mest sekulariserade länder i världen, och som det verkar på gott och ”ont”. Enligt en Sifo-undersökning 2000 trodde 46 procent av de 1 000 telefonintervjuade att det finns en högre makt och 13 procent att det finns en gud. Personligen har jag tidigare funderat kring om aktivt religiösa människor har det ”lättare” än andra. Att känna tillhörigheten i kyrkan, delta i aktiviteter med likasinnade och där få möjlighet att reflektera över liv, död, tro och hopp. Att dessutom tro på någon som alltid finns där för dig i vått och torrt, borde onekligen skapa större förtröstan i svåra stunder.
Människor reflekterar mindre
I vårt moderna samhälle är de flesta medvetna om hur viktigt det är att äta balanserad mat och röra på sig regelbundet. Vi verkar dock ha tappat bort vikten av att stanna upp, reflektera och diskutera exempelvis syftet med livet. Detta kan vara en orsak till att det blir allt vanligare med depressioner, uppgivenhet och olika smärttillstånd i Sverige. Det menar religionspsykologen och teologie doktorn Cecilia Melder, som nyligen gjort den första svenska avhandlingen, ”Vilsenhetens epidemiologi”, kring ämnet existentiell hälsa.
– För två år sedan kom siffror på att alkoholmissbrukande kvinnliga pensionärer ökar och det kan delvis bero på just avsaknaden av att få ihop känslor och tankar om existentiella frågor, säger Cecilia Melder. Grunder för existentiell hälsa är att man känner mening, hopp och samhörighet kombinerat med att man har någon övergripande tolkning av tillvaron. Den kan vara till exempel andlig, religiös eller politisk, menar Cecilia. De delarna har en avgörande betydelse för hur man skattar sin hälsa som helhet.
Ahvandling för att mäta existentiell hälsa
I sin avhandling använder hon sig av Världshälsoorganisationens (WHO) åtta olika perspektiv för att mäta upplevd existentiell hälsa; hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig styrka, andlig kontakt och personlig tro. Som grund för sina slutsatser har Cecilia Melder gjort enkätundersökningar och intervjuer som berör mening och meningsskapande handlingar. Många av deltagarna vände sig till en gud eller liknande, som barn, om de till exempel skadade sig eller mådde dåligt. Då upplevde de att det hjälpte. Som vuxna har de fått en sämre existentiell hälsa. Resultaten visar att detta i sin tur gör att fysisk och psykisk ohälsa upplevs svårare. Man såg att 86 procent av deltagarna som uppgivit de lägsta värdena beträffande hälsan och välbefinnandet, fanns i gruppen med lägsta värden beträffande den existentiella hälsan.
– Den existentiella hälsan är att jämföra med kondition. Den måste underhållas. Gör man inte det blir sökandet akut när något händer. De som har en god existentiell ”grundkondition” upplever sig må bättre och när de blir sjuka har de bättre förutsättningar att hantera det, säger Cecilia Melder.
Förr var samhället och förväntningarna på den enskilda individen tydligare. Föräldrar, lärare, prästen och läkaren sa alla samma sak. Idag är vi bemyndigade att skapa vår egen individuella världsbild med influenser från många håll och kanter.
– Detta är ofrånkomligt och behöver inte vara negativt i sig. Det ställer dock höga krav på varje individ att själva få ihop sin livskarta, menar Cecilia. Förr gick de existentiella frågeställningarna i arv från generation till generation, men numera ska man själv ta ställning till alla val och riktningar. Därför gäller det att ha tillgång till verktyg som gör att vi kan hantera detta på ett konstruktivt sätt. Det gäller även att den äldre generationen förmedlar vidare till barnbarnen – lyfter in detta i sagor och vår kultur, så att det inte dör ut helt.
Samband mellan existentiell hälsa och välmående
Det finns ett samband mellan existentiell hälsa och välmående, säger Cecilia. Dels ser jag det i min avhandling, men det finns även internationella studier och ett tydligt exempel är ett läkemedelsföretag som forskar inom HIV, som sett att patienter med högre grad av existentiell hälsa hade högre andel ”friska celler”. Man har även sett att de som regelbundet deltar i gudstjänst lever längre.
För att råda bot på en ökad existentiell ohälsa i takt med att sekulariseringen brer ut sig föreslår Cecilia Melder att man utvecklar en icke-religiös insats som hjälper människor utveckla en existentiell grund att stå på. Hon menar att det inte är tillräckligt att läsa om hur världen ser ut eller att meditera. Det behövs även en stödjande struktur i samhället, för att få in dessa frågeställningar. Det skulle kunna vara i form av kurser. På schemat skulle det stå samtal, kreativa aktiviteter och upplevelser som tillsammans kan skapa bra verktyg som vi alla behöver för att hantera livet. Kurserna skulle inte ersätta terapi eller andra rehabinsatser utan fungera som ett komplement.
– Frågan är inte om det går utan vem som ska gör det, säger Cecilia. Ohälsan kostar samhället hundratals miljarder, förutom det enskilda lidandet. Om läkare bara skulle våga fråga om den existentiella hälsan, vore det en bra start.
Inte bara “tro”
Måste vi då alla tro på en Gud och bli religiösa? Nej, existentiell hälsa behöver inte betyda religiositet. Det kan gå lika bra med en politisk övertygelse, att exempelvis delta i scouterna eller Greenpeace. Det gäller att hitta något där du känner en övertygelse och där du får hjälp att tolka din vardag. Man behöver ett system som kan hjälpa dig i svåra situationer; med exempelvis hur du ska hantera mobbing på jobbet eller när någon som står dig nära går bort. Troligtvis kan det gå lika bra med en promenad i skogen där man reflekterar över sin situation, att ha familj och vänner där man ventilerar livsfrågor och att känna tillhörigheten i en dansgrupp. Men om man inte har detta att tillgå är det viktigt att få hjälp att ”hitta rätt”.
– Idag när man lägger sig på kvällen har man kanske med sig sin Ipod och mobiltelefon. Förr bad man aftonbönen, där man gick igenom dagen som varit, kopplade ihop känslor och tanke med tolkning och riktning. Att man på kvällen funderar kring tre bra och tre mindre bra saker som hänt under dagen ger energi åt den existentiella hälsan, menar Cecilia.
Existentiell hälsa kan förebygga
Att ha existentiell hälsa är viktigt både förebyggande likväl som vid sjukdom och rehabilitering inom vården. Om man kan få ett tio procent bättre resultat när man använder den existentiella dimensionen vid rehabiliteringen är det ju guld värt, påpekar Cecilia. Om det sedan till viss del är placebo – spelar det någon större roll? Det är biverkningsfritt, patienten kan bli snabbare frisk och vi sparar samhället pengar. Att diskutera existentiella frågor i skolan och ge elever verktyg för daglig reflektion skulle vara en bra start i livet.
– Jag har även funderat kring behovet av en ”existentiell app” i mobilen, som man enkelt kan använda på tunnelbanan eller när man står i kö, säger Cecilia. Att där få tips på frågeställningar att fundera kring, att nämna teman som exempelvis hopp där man kan tänka på fem saker som gör mig hoppfull, skulle kunna vara till stor hjälp.
Nu håller Cecilia kurser i existentiell hälsa och ser redan positiva resultat. Kurserna bygger på de åtta teman, där man i grupp diskuterar, reflekterar, skriver ner och gör olika övningar. För att man ska få till en minskad ohälsa i Sverige, krävs insatser för att nå bättre existentiella hälsa, poängterar Cecilia avslutningsvis.
