Gluten- och laktosintolerans

Gluten- och laktosintolerans

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Glutenintolerans, eller celiaki, är en ärftlig autoimmun sjukdom som drabbar många svenskar. I den här artikeln får du lära dig mer om gluten- och laktosintolerans.

Glutenprotein triggar kroppens egen försvarsmekanism som förstör tarmluddet som tar upp näringen i vår tunntarm. 

Laktosintolerans innebär att man inte tål laktos (mjölksocker). Detta är för att man har brist på enzymet laktas som behövs för att bryta ner mjölksocker för att det sedan ska kunna tas upp av tunntarmen. På grund av bristande laktas hamnar därför mjölksockret i tjocktarmen där det bryts ned av bakterier vilket orsakar mycket obehag, smärtor, gasbildning och diarré.

Glutenintolerans är ärftligt

Glutenintolerans är en kronisk sjukdom och inte en allergi, vilket är viktigt att veta. Gluten finns i vete, råg och korn. Gluten finns i ett stort antal livsmedel och det måste alltid framgå på förpackningen om varan innehåller gluten. Är man glutenintolerant eller känner av besvär när man äter någon form av gluten och det inte framgår av förpackningen (till exempel om man handlar på bageri eller äter ute) fråga alltid om det är glutenfritt eller om det går att få ett glutenfritt alternativ. 

Glutenintolerans är ärftligt så sannolikheten att ens barn drabbas om man själv är glutenintolerant är hög. Risken att ett barn blir glutenintolerant om föräldrarna är det bedöms ligga runt cirka 10 procent. Just ärftligheten bäddar för att man tidigt behöver testa sig själv och konstatera om man är glutenintolerant eller inte. Risken är annars att såväl en själv som ens barn får problem med magen i samband med gluten utan att veta orsaken. 

Skadar tunntarmens slemhinna

Om man som glutenintolerant får i sig glutenprotein uppstår skador i tunntarmens slemhinna. Kroppen reagerar nämligen med att öka antalet ”försvarsceller” (T-lymfocyter) i tarmen vilket påverkar, minskar och slutligen till större delen raderar tarmluddet. När det händer försvinner många viktiga funktioner, bland annat den del som hjälper oss att ta upp näring, man förlorar laktas, ett enzym som bryter ner mjölksockret (laktos) och det skadar den del där järn och kalk tas upp. Hela händelsekedjan stör även andra viktiga matsmältningsorgan och ju mer gluten/glutenprotein man får i sig desto större skador riskerar man att få på tunntarmen. 

Symtom vid glutenintolerans

Som med de allra flesta sjukdomar varierar symtomen också när det gäller glutenintolerans. Besvären kan vara allvarliga, mildare eller i vissa fall inga alls. I de fall det inte finns några symtom är det vanligt att man upplever att man mår bättre om man lägger om sin kost och exkluderar exempelvis livsmedel som innehåller glutenproteinet. Sjukdomen är svår att upptäcka och symtomen kan även variera utifrån ålder där vuxna kan uppleva mer diffusa symtom utan direkt koppling till magen medan barn kan få besvär som uppblåst mage och uppsvälld buk. 

Det är inte helt ovanligt att den som har glutenintolerans upplever en trötthet och nedstämdhet som liknar depression. Orsaken till detta är att försämrat näringsupptag och försämrad matsmältning leder till trötthet, utmattning och kraftlöshet. Besvären kan exempelvis lindras med vitamin B6 och att man lägger om sin kost till att inte innehålla glutenprotein. 

Magbesvären påminner om IBS

Besvär som är direkt relaterade till magen är vanligt förekommande. Magbesvären kan ibland vara svåra att skilja från en annan tarmsjukdom, IBS. Det är vanligt att man besväras av gaser och buller i magen. Diarréer, magsmärtor och förstoppning förekommer även det. Det är inte helt ovanligt att man går med besvären i flera år och när man slutar äta glutenprotein upphör besvären. Det finns idag tester på apotek som man kan göra om man är osäker på om man är glutenintolerant och upplever magbesvär.

Andra vanliga symtom hos vuxna är viktminskning, näringsbrist och värk i skelettet. Allt går att återkoppla till tarmen som inte längre har samma förmåga att ta upp näring och vitaminer. Bland andra symtom kan även nämnas blåsor i munnen (på grund av brist på folsyra), blåsor på huden (hudceliaki) vilket leder till hudblåsor på bland annat armbågar och under armar. Det finns även en koppling mellan glutenintolerans och infertilitet hos män och kvinnor där bristen på zink är boven i dramat.

Så utreds glutenintolerans 

Sammantaget påverkar alltså tarmens oförmåga att ta upp näring och vitaminer hela kroppen, något som tar sig olika uttryck hos olika personer. Det rekommenderas inte att den som upplever några av ovanstående besvär på egen hand börjar ”pilla” med dieter eller plockar bort gluten. Kontakta vården för att ta reda på om det är glutenintolerans och få rätt behandling från början, så tidigt som möjligt.

Som tidigare nämnt är inte sjukdomen helt lätt att upptäcka eftersom den kan uppvisa så olika symtom. Det är inte ovanligt att man, på grund av de varierande symtomen, får besöka olika vårdmottagningar innan diagnosen kan fastställas. För att fastställa diagnos kan läkarna ta blodprov där man mäter en rad olika faktorer som alla kan skvallra om det föreligger orsak att misstänka glutenintolerans. 

En av anledningarna till att inte själv experimentera med att ta bort gluten innan man genomgått en diagnostisering är att det kan påverka blodproverna. Detsamma gäller tunntarmsbiopsi, den måste genomföras medan man fortfarande äter gluten men kan i så fall med säkerhet avgöra om man är glutenintolerant. Undersökningen genomförs med gastroskopi och man tar prover av tarmluddet som sedan analyseras. I en sådan analys kan man tydligt se om tarmluddet är skadat eller inte. Om det är skadat har man glutenintolerans.

Ett livslångt tillstånd 

Glutenintolerans leder till att glutenproteinet skadar tunntarmen, tunntarmens yta krymper helt sonika. Längre besvär kan leda till att tunntarmens yta, som tar upp näring och vitaminer, krymper med så mycket som 75 procent. Glutenintolerans går att bota men det kan ta många år innan tarmen kan börja fungera normalt igen. Att ta bort glutenprotein från din kost resulterar många gånger, beroende på de symtom man haft, i en märkbar skillnad. För tarmen tar det längre tid innan funktionen blivit bra och om man återgår till att äta gluten kommer symtomen förr eller senare tillbaka. Glutenintolerans är alltså ett livslångt tillstånd. 

Om glutenintoleransen är bekräftad får man träffa en dietist och tillsammans ser man över hur man helt enkelt kan ta bort glutenprotein ur maten som man äter. Eftersom det många gånger handlar om en stor omställning är det viktigt att föra en öppen dialog med dietisten om vad man har för farhågor, frågor, funderingar och önskemål. ”Kan jag äta pizza” eller ”hur gör jag om jag är på restaurang” kan vara frågor som kommer upp och ingen fråga är för dum. Eftersom borttagandet av glutenprotein i maten är nyckeln till välmående om man är glutenintolerant är det viktigt att följa de råd man får och vad det innebär att leva med glutenintolerans. Om man är förälder kan man behöva informera förskolor, skolor, släkt och vänner om att ens barn har glutenintolerans. 

En annan anledning till att kontakt med en dietist är viktigt är att det kan vara svårt att äta glutenfritt och på samma gång näringsrikt. Där kan dietisten förklara att det är viktigt att äta frukt och grönsaker och annan fiberrik mat för att till exempel inte få brist på B-vitamin.

Att leva med glutenintolerans

Det är dubbelt så vanligt att kvinnor drabbas av glutenintolerans och risken för glutenintolerans kan öka i anslutning till andra sjukdomar som är autoimmuna, till exempel diabetes och reumatism. De allra flesta klarar sig igenom vardagen utan ytterligare kontakt med vården, däremot finner många det stöttande att träffa eller ha kontakt med grupper där det finns andra glutenintoleranta. Man kan utbyta recept, erfarenheter och följa forskning och utbud när det kommer till glutenfri mat. 

Eftersom den enda egentliga behandlingsmetoden vid glutenintolerans baseras på det egna ansvaret kan det kännas svårt att tänka sig hela livet utan gluten. Då är det viktigt att vara konsekvent och tänka på att det inte går att fuska. Många gånger känner den som är glutenintolerant av direkt om ett livsmedel innehåller gluten och risken är att man mår riktigt dåligt. Då är det bättre att konsekvent exkludera gluten från mat och istället må bra. 

Laktosintolerans är medfött eller uppkommer i tonåren

Laktosintolerans är inte farligt även om symtomen kan upplevas vara oerhört obehagliga. Detta obehag kan lätt undvikas genom att man undviker att äta sådant med mycket laktos såsom mjölkprodukter. Laktosintolerans är ett tillstånd som är antingen medfött eller som kan uppkomma i vuxen ålder; från tonåren. 

Medfödd laktosintolerans, som också kallas Kongenital laktosintolerans är ärftlig och barn som har det från födseln kan inte ens dricka bröstmjölk eller de vanliga mjölkersättningarna. Detta blir ett allvarligt problem och diagnostiseras kort efter födseln. 

Primär laktosintolerans, den som man utvecklar senare i livet, beror på att man som barn hade en normal nivå av enzymet laktas och kunde ta upp laktos som vanligt men att enzymet minskat under åren och till sist tagit slut. Laktosintolerans kan också uppstå tillfälligt, det vill säga att slemhinnan blir skadad på grund av en sjukdom.

Symtom vid laktosintolerans

Om man misstänker att man inte tål laktos ska man särskilt uppmärksamma hur kroppen reagerar, om man får något besvär efter man har ätit och exakt vilken mat man reagerar på. Detta kommer att hjälpa läkaren att ställa en diagnos. Man uppmanas också att kolla med familjen och släkten om det finns tarmsjukdom eller liknande besvär sedan tidigare. 

De vanligaste symtomen är diarré, gasbildning, uppsvälld mage och även magknip. Viktigt att veta är att symtom på laktosintolerans också kan förekomma när man lider av andra sjukdomar såsom tarmsjukdomarna IBS och Dyspepsi. Därför är det alltid bäst att ta kontakt med sjukvården så fort dessa symtom i magen uppstår så att rätt diagnos kan ställas. 

Så utreds laktosintolerans

På vårdcentralen brukar man först få rådet att undvika alla mjölkprodukter under en viss tid. Återstår symtomen efter den tiden gör man en så kallad laktosbelastning där man får dricka en laktoslösning och sedan tas blodprov eller utandningsprov. Besvären bör visa sig inom kort. 

Om det är blodprov som lämnas görs detta i två omgångar, först innan man ätit någonting alls och sedan efter man druckit laktoslösningen. 

Att leva med laktosintolerans 

Livet behöver inte förändras så mycket, och särskilt inte om det är primär laktosintolerans. För de flesta räcker det med att man behöver förstå sin kropp för att veta hur mycket mjölkprodukter man tål. För andra kan det vara nödvändigt att sluta helt med mjölkprodukter. 

Om man lider av tillfällig/sekundär laktosintolerans kan det räcka med att sjukdomen som orsakade skador i tarmen botas. Då återgår man lätt till den livsstil och de matvanor man haft förr. Har man medfödd/Kongenital laktosintolerans gäller det att man är på en laktosreducerad kost livet ut. Som tur är finns det många laktosfria mjölkprodukter i affärerna. Dessa är vanliga mjölkprodukter där man tillsatt laktas. Det finns också andra produkter som ersätter mjölk helt till exempel soja-, havre- och risdrycker. Vidare finns också naturlig mjölk som kokosmjölk och mjölk från mandel eller cashewnöt. Huvudregeln är att man ska lära sig lyssna på sin kropp.