Depression – hjärnans hormoner kontrollerar våra känslor

Depression – hjärnans hormoner kontrollerar våra känslor

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Nästan varannan kvinna och var tredje man blir någon gång deprimerad. Trots det förstår de flesta inte vad som hänt när depressionen slagit till. För många är psykisk sjukdom inte något man pratar om. Därför söker de flesta hjälp för sent.

Samtidigt visar ny forskning att hjärnan skadas medan depressionen pågår.

”Vänd dig mot den som står bakom dig i kön, så ser någon av er på en som drabbats eller har en anhörig som drabbats av depression”, så konkret gör psykiatern Lars Häggström att depression är en folksjukdom. 

Är jag deprimerad? 

Det är viktigt att skilja depression från mer tillfälliga eller övergående tillstånd. Många läkare följer de här kriterierna för att ställa diagnosen. Minst fem av de nio tecknen ska vara uppfyllda under minst två veckors tid:

  • Du är nedstämd eller ofta irriterad
  • Du tycker inte längre att det som annars är roligt känns kul
  • Din aptit är borta och du tappar ofrivilligt i vikt
  • Du sover dåligt och vaknar många gånger varje natt
  • Du rör dig långsammare, dina gester och miner är mindre livliga än annars
  • Du saknar energi att ta dig för saker
  • Du bär på en känsla av att du är värdelös eller att du är orsaken till andras bekymmer
  • Du har svårare än annars att koncentrera dig, tänka och ta beslut
  • Du tänker på döden eller planerar att ta ditt liv

En del patienter har inte så klassiska symptom. De har istället så kallade atypiska symptom. Bland atypiska symptom finns nedstämdhet och energilöshet, men inte ångest. Däremot sover patienten väldigt mycket och har ett stort sug efter bland annat sötsaker.

Slår till i attacker

När du är deprimerad är du ledsen och du har svårt att ta kritik, så du svarar med irritation. Ångest slår till i attacker, ibland så ofta att du inte vågar gå hemifrån.

Du drar dig undan och umgås inte längre med vänner. Saker som brukade vara kul känns inte roliga, sex är inte intressant och måste du äta blir det godis eller snabbmat. Du sover dåligt och vaknar ofta. Du saknar energi och kommer inte igång med något, bara att ta sig ur sängen är som att genomföra ett maratonlopp. Tankarna går långsamt och varje beslut känns så svårt. Ibland tänker du på att ta ditt liv. 

”Depression skiljer sig från lessenhet genom att det är ett tillstånd där hormonella förändringar inträtt”, säger Lars Häggström. Medan sorgeprocessen är något pågående innebär depression att kroppen påverkats så mycket att den hamnat i ett nytt läge. Inte bara hormoner i hjärnan utan i hela kroppen är i obalans. Det kan leda till följder som hjärtproblem, diabetes eller inflammation.

Vad händer i hjärnan vid depression?

Signalämnet serotonin påverkar de områden i hjärnan som styr stämningsläge och våra känslor. Det är också inblandat i oro, irritabilitet och förmågan att tänka. De vanligaste antidepressiva läkemedlen, SSRI-preparaten, rättar till obalansen i det här systemet och lindrar symptom som nedstämdhet, ångest och nedsatt koncentrationsförmåga.

Andra viktiga ämnen för vårt psykiska mående är noradrenalin och dopamin. Är de i obalans blir symptomen minskad energi och intresse och svårighet att komma igång med saker. Drivkraften är borta. Det är också vanligt att man sover väldigt länge, utan att bli återhämtad. Obalansen behandlas med så kallade SNRI- och NDRI-preparat. 

Hos friska människor styr en väldigt finjusterad inre klocka dygnsrytmen. Hormonet kortisol ökar och minskar i blodet och berättar för kroppen när vi ska vara som vaknast eller bli trötta. Vid stress och depression slutar kortisolet variera och är högt dygnet runt. Det tröttar ut hjärnan och påverkar alla kroppens organ. Forskare har visat att kortisol förhindrar att nya hjärnceller som ska sköta minne och inlärning bildas!

”Alla depressioner utvecklas ur en sårbarhet vi har med oss genom livet och den stress vi utsätts för”, förklarar Lars Häggström. Sårbarheten är inbyggd i våra gener, men påverkas också av svåra upplevelser i barndomen, stora livskriser eller annat som pressar oss längre än vad vi tål. Att jobba för mycket, med negativ stress och för lite sömn, kan faktiskt leda till att man blir deprimerad! 

Det finns också antidepressiva mediciner som påverkar melatonin i kroppen, det är hormonet som säger ”nu är det natt” till hjärnan. Får man vila ordentligt tål man stress bättre.

Inte bara mediciner spelar roll. Att sporta så du blir svettig tre, fyra gånger i veckan kan förebygga depression. Och man har sett att god kost i alla fall inte är skadligt.

Viktigt med tidig behandling

Det är viktigt att behandla depression. Ju längre depressionen får verka, desto större blir skadorna på hjärnans funktioner. Enligt Lars Häggström är det inte ovanligt att patienter varit deprimerade i över ett år innan de kommer till sjukvården. Depression ökar också risken för andra sjukdomar och bristen på energi leder till sämre fysik.

Framförallt är depression en dödlig sjukdom. Den deprimerade ser inga ljuspunkter i tillvaron och skuldbelägger sig själv. Ångesten slår till och allt är outhärdligt. Uppemot var femte deprimerad riskerar att ta sitt liv.

”Dämpa ångest är självmordsförebyggande, den deprimerade tar sitt liv i en ångestattack”, slår Lars Häggström fast.

Diagnos vid depression

När du träffar läkaren kommer den att fråga dig om hur du mår och vad du upplever i din kropp. Det kan vara bra att tänka igenom vilka symptom du känner av och i vilka situationer det är mest besvärligt. Du bör också ha funderat på om det finns någon utlösande faktor liksom om det finns sjukdomar i släkten. Läkaren kommer att undersöka dig och leta efter tecken på exempelvis stress. Ofta tar man blodprover för att utesluta andra sjukdomar som kan ge symptom som liknar de vid depression.

Många läkare använder skattningsskalor. Det är frågeformulär där frågorna ringar in de symptom som tyder på depression. De kan hjälpa till att ställa diagnosen, men är också viktiga för att följa hur behandlingen fungerar. Det är också viktigt att utifrån den symtombild som dominerar just hos dig välja rätt läkemedel eller annan behandling.

Om den mest sannolika diagnosen är depression ska du och din läkare diskutera vilka behandlingar som finns och vad de innebär. Det är viktigt att du får en behandling för just din depression. En del har nytta av samtalsterapi, medan det för andra inte fungerar alls eller kanske först när man mår lite bättre och orkar utmana sina tankar. Också bland medicinerna finns det många val.

Behandling vid depression

Olika antidepressiva mediciner påverkar olika hormonsystem i hjärnan. Beroende på hur din depression ser ut ska läkaren försöka hitta den medicin som hjälper dig bäst.

Om behandlingen är rätt märker du effekt redan efter två veckor och inom sex veckor ska du vara klart bättre. Om inte får dosen höjas eller en ny medicin provas. Ibland behöver man behandlas med flera preparat samtidigt.

Fungerar behandlingen kan du börja jobba inom någon månad, men du ska inte jobba lika hårt som tidigare. Innebär jobbet negativ stress och du märker att du börjar orka sämre och har svårare att koncentrera dig måste du varva ned. Annars är det stor risk att du får ett återfall.

När du har rätt medicin ska du fortsätta äta den under lång tid. Då förhindras att depressionen kommer tillbaka. Många slutar efter för kort tid och drabbas av en ny depression. För varje depression kan det bli svårare att komma ur nästa. Är du deprimerad för första gången bör du ha medicin i minst nio månader, medan den som varit deprimerad flera gånger behöver medicin under många år. Hittills har man inte sett någon fara med att äta antidepressiva läkemedel länge. Tvärtom hjälper medicinerna hjärncellerna att vara vid liv.

Lars Häggström menar att man måste välja medicin efter patientens symptom och att det är ”enormt viktigt” att läkaren tar sig tid att berätta om depression och behandling på ett tidigt stadium. Om du lär dig mer om din sjukdom blir du även mer motiverad att fullfölja den viktiga behandlingen.

Läkemedel vid behandling av depression

SSRI-preparaten kan i början av behandlingen öka ångesten och det behövs ofta ångestlindrande läkemedel de första veckorna. Ibland upplever patienterna ett illamående som går över med tiden och lindras om man tar tabletterna till frukosten. En del patienter ökar i vikt. En mindre grupp beskriver att de känner sig ”emotionellt instängda” när de äter SSRI-medel, att de varken kan skratta eller gråta. En del rapporterar också att de får försämrad sexuell förmåga under tiden de behandlas. För en del är det ett stort problem, medan andra har lättare att tolerera denna biverkning.

För medicinerna som påverkar noradrenalin och dopamin är det inte lika tydligt vilka biverkningar som är vanligast. Huvudvärk, yrsel och högre blodtryck förekommer, liksom sömnproblem. För de här medicinerna har man inte sett att de ger viktuppgång eller sexuella problem. Om medicinen inte fungerar ska du få hjälp av din läkare att prova annan behandling. Ett skäl till att nästan hälften slutar med sin behandling för tidigt är biverkningar.

Viktigt med uppföljning

Depressioner är vanliga tillstånd, som kan drabba vem som helst. Nedstämdhet, energilöshet, sömnproblem och ångest kan vara tecken på depression. Eftersom det skett en störning av kroppens hormonsystem vid depression är det viktigt att snabbt komma till rätta med sjukdomen innan hjärnan och resten av kroppen tar skada.

Har du tecken på depression bör du boka tid hos en läkare. Om en anhörig eller vän verkar deprimerad kan du behöva hjälpa denna att komma iväg till doktorn. Ställs diagnosen kan mediciner hjälpa dig, men behandlingen ska pågå länge och det är viktigt att du och din läkare noga följer upp hur du mår.

Mer läsning: