Därför är labradoren så glupsk

Därför är labradoren så glupsk

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Övervikt hos hundar ökar och i vissa länder är nästan sextio procent drabbade. Risken för övervikt varierar mellan olika raser vilket tyder på att genetiska faktorer kan ha betydelse.

I ett forskningsprojekt har forskare från Cambridge i samarbete med Statens lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet tittat närmare på varför just labradoren oftare än andra raser beskrivs som glupsk och lätt drabbas av övervikt.

Jämförde labrador retriver med andra raser

Forskargruppen har undersökt drygt 300 labrador retrievers och jämfört dessa med 39 andra raser.

Hundarna vägdes, blev hullbedömda, deras foderintresse testades med ett formulär och tre kandidatgener kopplade till fetma undersöktes.

Saknade del av gen

I POMC-genen som kodar för två aptitreglerande signalsubstanser (ß-MSH och ß-endorfin) upptäcktes att vissa individer saknade en liten del av genen. Mutationen gör att normala ß-MSH och ß-endorfin inte produceras vilket kan ge en störning i aptitregleringen.

Mutationen återfanns hos labradorer och hos den närbesläktade flatcoated retrievern men inte hos övriga undersökta raser.

Koplas till ökad fetma

Mutationen kunde kopplas till ökad fetma och ökat foderintresse, och var dessutom vanligare hos arbetande hundar (till exempel ledarhundar).Detta tyder på en anrikning, kanske kopplat till att hundar med mutationen är lättare att träna och belöna.

Fynden kan förklara varför labradoren oftare än andra raser beskrivs som glupsk och lätt drabbas av övervikt.