Borderline (borderline)

Borderline (borderline)

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Borderline är en form av personlighetsstörning och de som lider av det upplever att de har extrema svängningar i sitt humör. På korta stunder kan de skifta från att vara väldigt glada till att bli jättearga. Något som är vanligt är att de har ett självskadebeteende eftersom de har svårt att styra sig själva och sina känslor. Att en person har borderline går inte att upptäcka förrän man lever nära personen och märker att de kraftiga humörsvängningarna förekommer.

På svenska betyder borderline gränslinje och dess namn syftar på att borderline liksom andra varianter av personlighetsstörningar inte passar in i en uppdelning av neuroser och psykoser. Även om man fortsätter att använda benämningen borderline försöker man att i stället tala om emotionell instabil personlighetsstörning vilket bättre beskriver de problem som finns förknippat med diagnosen.

Varför får man borderline?

Det finns inte riktigt någon förklaring till varför någon får en personlighetsstörning men det talas om teorier som säger att det kan dels bero på att man föds med en känslomässig sårbarhet och dels på hur ens uppväxt har varit. Om ett barn inte blir bekräftat när det visar sina känslor kan det leda till att barnet även som vuxen kommer att få svårigheter att hantera sina känslor. 

Symtom och diagnos

Personer med denna diagnos har ofta en skräck för att bli övergivna. De har ofta stormiga relationer som kan gå från beundran till extrem nedvärdering. En person med borderline har ofta en självbild som är störd eller kraftigt förvriden. Missbruk av olika slag förekommer också och kan yttra sig i form av droger, sex, mat och pengar. Självmordsförsök, hot om självmord och självskadebeteenden är ofta återkommande. Humöret kan svänga kraftigt från irritation till ångest eller depression som kan pågå i ett par timmar upp till ett par dagar. Personer med denna personlighetsstörning känner ofta en känsla av tomhet och tristess och de blir ofta arga över småsaker samt kan även vara paranoida och ha vanförställningar i kortare perioder.

Kriterierna för diagnos när det gäller borderline är att det finns ett genomgående mönster av märkbar impulsivitet och instabilitet när det kommer till relationer med andra människor samt den egna självbilden. Utöver detta krävs minst fem symtom av de som räknats upp ovan.

Behandling av borderline

Det är idag ganska omtvistat ifall man kan behandla en personlighetsstörning genom terapi, men ofta är det snarare en kostnadsfråga än en teoretisk fråga. Det finns flera varianter av terapi som testas på personer med borderline varav en är dialektisk beteendeterapi, så kallad DBT. Metoden har utgått från kognitiv beteendeterapi, KBT. DBT har visat sig vara en effektiv behandlingsmetod för de personer som har borderline i kombination med ett självskadebeteende. DBT fungerar även på andra patienter med andra störningar såsom ätstörningar eller missbruk. Dialektisk beteendeterapi har som främsta syfte att minska patienters benägenhet till självmord och målet är också att de ska kunna få en vardag som fungerar förhållandevis normalt. Viss form av behandling med läkemedel sker även för de personer som har blivit diagnosticerade med borderline.