Carin har haft årstidssvängningar sedan 11-årsåldern, men eftersom man då inte hade lika mycket kunskap kring psykiska sjukdomar dröjde det länge innan hon fick diagnosen bipolär sjukdom. På vintern var jag alltid mer låg, på sommaren full av energi och under höst/vår mer ”normal”, menar Carin. Mina vänner har sagt att de gillar mig bäst när svängningarna möts, det vill säga under höst och vår.
Faktaruta
Namn: Carin Aissa
Ålder: 49 år
Familj: Man, två bonustonåringar
Bostad: lägenhet i centrala Stockholm
Yrke: Journalist, coach och föreläsare
– Jag blev som 34-åring för första gången intagen på Danderyds psykakut för svår depression. Det var en jobbig livssituation med ett stressigt arbete och en destruktiv relation som utlöste det.
Hon fick antidepressivt läkemedel och man förstod inte då att hon var bipolär. Carin fick åka hem, men mådde inte bra och klarade inte av att ta hand om sig själv. Hennes pappa försökte hjälpa till så gott det gick och gömde knivarna i hennes lägenhet av rädsla för självmordsförsök. Dagen efter Carins 34-årsfirande hämtades hon av sin mamma, pappa och läkare för inläggning på psykakuten.
– Trots att jag aldrig har varit så rädd tidigare, förstår jag idag att det hade gått så långt att det var det jag behövde. Diagnosen var bipolär sjukdom och familj och vänner kände nog en viss tröst i att få en förklaring till mitt ”konstiga” beteende. Dessutom fick jag reda på att det funnits mani i släkten.
Faktaruta
Bipolär & unipolär sjukdom
Bipolär betyder ”tvåpolig”, vilket innebär att man vid sjukdomen upplever både faser av den maniska och den depressiva delen. Unipolär betyder istället att man enbart drabbas av depressioner. Depression och mani handlar i grunden om en förskjutning i stämningsläget.
Tidiga varningstecken vid depression:
• Intresseförlust.
• Koncentrationssvårigheter.
• Nedsatt sömn eller aptit.
Tidiga varningstecken vid mani:
• Nedsatt sömn.
• Ökad aktivitetsnivå.
• Ökad intensitet.
Under den maniska fasen kunde hon skriva hela nätterna och hade alltid massor av idéer, men hann inte riktigt förverkliga den ena förrän den andra dök upp. Dessutom kunde det gå över styr och hon skällde ut kollegor och vänner.
– Jag fick höra hur duktig jag var och fick lite storhetsvansinne. När jag sen dök ner i den depressiva fasen, mådde jag otroligt dåligt och kände mig som en värdelös människa. Jag är tacksam för all hjälp och förståelse jag har fått från min familj och många vänner.
Carin behandlades med Litium men fick svår acne och provade därför Erginyl som fungerade för henne. Tack vare bra medicinering har hon inte haft något skov på elva år.
– Det beror även på att jag idag har mer kunskap kring sjukdomen och ser till att få sova och äta, att inte stressa för mycket och att bara dricka måttliga mängder alkohol, som annars skulle kunna utlösa sjukdomen igen.
Carin fick kontakt med Balans, förening för psykiskt sjuka och upptäckte hur mycket lättare allting blev när hon berättade för alla om sin diagnos istället för att hålla det hemligt.
– Då fick jag mer förståelse från folk runtomkring och kände att jag kunde vara mig själv. Jag ser ljust på framtiden och kommer att gå en kurs i mindfulness, så att jag lär mig att stressa mindre och vara mer i ”nuet”. Dessutom jobbar jag halvtid med mitt företag och coachar andra med bipolär sjukdom, håller föreläsningar och skriver. Jag vill att andra ska veta att ”bipolära” inte är farliga för andra, utan enbart för sig själva.
Faktaruta
Carins tips om du har diagnosen bipolär:
• Lär dig ”allt” om sjukdomen.
• Lär dig känna igen symtomen.
• Lär dig hur du bäst använder medicinerna.
• Prata med andra bipolära.
• Kontakta föreningar, som Balans.
• Undvik stress, alkohol och prioritera sömn.
• Man kan få hjälp av coach för nyinsjuknade, via vissa sjukhus.
Carins tips till anhöriga:
• Kontakta föreningar – det finns ofta anhöriggrupper.
• Man kan få hjälp av anhörigcoacher, via vissa sjukhus.
• Sök stöd via Nationella hjälplinjen, 020-22 00 60
Faktaruta – bipolär sjukdom
Förekomst och prognos
Man har i studier sett att upp emot varannan kvinna och var fjärde man i Sverige någon gång i livet drabbas av depression. Runt 50 och 70 procent av dem som drabbats kommer att insjukna på nytt. För varje ny episod ökar risken att drabbas igen och man har i flera undersökningar sett ett mönster av att episoderna kommer tätare med åren. Vissa undersökningar talar för att upp emot hälften av de som drabbas av depressioner har någon grad av bipolär störning. Den bipolära formen har ofta ett allvarligare mönster än den unipolära. Insjuknandet sker ofta tidigare, ibland redan i tonåren och risken för återfall är högre, vilket betyder att har man en gång drabbats av mani är risken nästan 100 procent att man insjuknar på nytt. Efter ett första skov (sjukdomsperiod) vet man dock inte hur länge det dröjer tills nästa.
Orsaker till depression
Vid både depression som mani är hjärnans biokemi tydligt störd. Man kan se förändringar i hjärnans blodcirkulation samt hormonbalansen i hela kroppen. Det finns en tydlig ärftlig komponent. Vid tidiga insjuknanden ser man ofta att dessa föregåtts av olika typer av stress (exempelvis nära anhörigs dödsfall eller påfrestande relationer eller arbetssituation). Med tiden blir dock sjukdomen mer självgående och utlösande faktorer svårare att urskilja.
Behandling vid bipolaritet
De senaste sex åren har det skett stora förändringar vad gäller behandling av maniska tillstånd, vilket för många patienter har varit revolutionerande. Modern behandling strävar efter att förstärka och normalisera hjärnans egna stabiliserande system. Man har sett att vissa mediciner har effekt vid både depressioner som vid mani, och kan förebygga bägge formerna. Dessa medel brukar kallas stämningsstabiliserande, exempelvis litium eller valproat (Ergenyl Retard, Orfiril long).
Moderna antipsykosmedel, som Zyprexa, har också positiva effekter vid depression och maniska tillstånd, förebygger återfall och förstärker effekten av andra stämningsstabiliserande läkemedel.
ECT (elbehandling) kan vara effektivt och skonsamt.
Har man haft två till tre skov är de flesta auktoriteter överens om att en långtidsförebyggande behandling ska ges, vilken bör vara livslång. Behandlingen är komplicerad, behöver varieras efter i vilken fas sjukdomen är, och flera mediciner behöver ofta komplettera varandra. Biverkningar på grund av de olika medicinerna kan variera stort, vilket gör att man i början får prova sig fram.
Psykologisk behandling för att lära sig hantera stress och konflikter och för bearbetning av självkänslan är positivt. Det är viktigt att få utbildning om sjukdomens natur och konsekvenser för att lära sig hur man bäst hanterar sin egen sjukdom.
