Bakterier som solskydd

Bakterier som solskydd

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Samtidigt som antalet fall av hudcancer ökar ser man även en ökad användning av solkräm. Det innebär även fler som drabbas av hudallergi på grund av kontaktallergier som bryter ut när man vistas i solen insmord med solkräm.

Vid Göteborgs universitet och Chalmers försöker några forskare hitta ett naturligt UV-filter som inte ger några biverkningar. Man studerar bakterier med solskyddande egenskaper för att se om man kan framställa dessa syntetiskt och på så vis använda bakterierna som solskydd.

Solljus orsakar kontaktallergi

Ett av de vanligaste kemiska filtren som finns på marknaden för att förhindra att solens strålar tränger in i vår hud kallas för BM-DBM. Isabella Karlsson, doktorand på institutionen för kemi vid Göteborgs universitet har nu visat att BM-DBM bryts ner av UV-ljus vilket frigör nedbrytningsprodukter. En av dessa nedbrytningsprodukter visade sig vara ett mycket starkt kontaktallergen.

Isabella Karlsson har även studerat otokrylen som är ett relativt nytt UV-filer men som även det har rapporterats framkalla allergiska reaktioner. Otokrylen har varit populärt för sin egenskap att det inte bryts ner av soljus. Nu tyder dock såväl kliniska som experimentella studier på att även oktokrylen kan orsaka kontaktallergi.

Sätter hopp till naturprodukter

Cyanobakterier som lever på platser där solens strålning är mycket stark producerar scytonemin. Scytonemin absorberar UV-ljus och skyddar cyanobakterien från att skadas av solljus. Ett framtidscenario är att man skulle kunna använda syntetiskt framtagen scytonemin i solkrämer för att på så sätt få ett naturligt solskydd.

Detta kräver dock mer forskning men är något som många skulle uppskatta då det visar sig att allt fler drabbas av kontaktallergi i samband med att de använder solskydd, något som är nödvändigt när vi vistas i solen – särskilt som många svenskar reser längre och till mer solstarka länder.