Anala besvär - rätt diagnos viktig

Anala besvär - rätt diagnos viktig

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Det är kanske inte ett problem man talar högt om men inte desto mindre obehagligt. Runt 20 till 30 procent av befolkningen har någon gång anala symtom som smärta, klåda eller blödningar.

Symtom man bör vara uppmärksam på och söka läkare för.

"En hemorrojd är inte alltid en hemorrojd"

Ofta handlar det om banala och helt ofarliga åkommor. Till de allra vanligaste symtomen hör smärta, klåda, tyngdkänsla eller blödning från ändtarmen. Något som ofta beror på en spricka i ändtarmsöppningen, hemorrojder eller en så kallad fissur.

–Men en hemorrojd är inte alltid en hemorrojd, säger Claes Johansson, överläkare på kirurg- och urologkliniken, kolorektalkirurgiska sektionen, Danderyds sjukhus. Många patienter med anala besvär på remiss från sin husläkare, säger att de lider av hemorrojder. Men att göra en ordentlig undersökning är viktigt för att utesluta eventuella tumörer i tarmen, menar han.

Undersökningen är enkel och görs efter ett visst schema. Först tittar läkaren. Sedan känner man med fingret och slutligen tittar man upp i ändtarmen med någon form av instrument, ett rektoskopi eller ett proktoskopi.

Läckage kan ge klåda

Klåda som tillhör ett av de vanligaste besvären beror ofta på att det läcker ur ändtarmsöppningen. Slutmuskeln kan vara förslappad. Men det kan också sitta något i vägen – en hemorrojd eller en tumör som gör att ändtarmsöppningen inte kan stänga till ordentligt. Om stängningsmekanismen störs så läcker vätska från tarmen ut på huden som förorsakar klåda.

Ofta förvärras problemen genom att man kliar på huden. Huden blir ännu mer irriterad med mer klåda som följd. Så småningom kan det uppstå eksem. Är det fråga om en hemorrojd så avlägsnas de. En tumör opereras bort.

– Om tumören inte ligger nära ändtarmens slutmuskel kan man skarva ihop tarmändarna och på så vis slippa stomi, annars är alternativet stomioperation, säger Claes Johansson.

Men den allra vanligaste orsaken till klåda hos äldre människor och framförallt hos kvinnor som fött barn är en förslappad slutmuskel. Den liksom andra muskler i kroppen åldras och mister sin elasticitet, vilket gör att det lätt uppstår läckage.

Problem efter förlossning

Men också hos yngre kvinnor som fött barn kan en dåligt fungerande slutmuskel bli ett problem, med förslappad bäckenbotten och urin- och avföringsläckage som följd. Problemen kan uppstå långt senare i livet eller direkt i samband med förlossningen. Om barnet kommer ut för snabbt och okontrollerat som vid en störtförlossning är risken stor att slutmuskeln brister. Det är en ganska vanlig skada som förekommer vid mellan två och fem procent av alla förlossningar. Förlossningsställningen kan ha en viss betydelse. Liggande ställning underlättar för barnmorskan att ta emot barnet och man undviker lättare skador.

– En skada i bäckenbottenmuskulaturen sys ihop direkt efter förlossningen och läker snabbt. Men det är viktigt att följa upp med återbesök hos läkare eftersom muskelns funktion kanske inte blir vad den en gång varit, säger Claes Johansson. Genom bäckenbottengymnastik kan man också träna upp slutmuskelns funktion. Man kan även få medicin mot tarmläckage, till exempel Imodium eller Dimor som påverkar funktionen i slutmuskeln.

Nu finns också en ny behandlingsmetod, så kallad sakral nervstimulering. Den går ut på att stimulera nerverna ner till bäckenbottenmuskulaturen. Elektroder läggs in genom korsbenet i slutet av ryggraden. De kopplas sedan till en stimulator som skickar ut elektriska impulser så att nerverna stimuleras och slutmuskelns funktion förbättras. Behandlingen finns än så länge bara på ett fåtal ställen, bland annat i Uppsala, Göteborg och Stockholm.

Vätska hjälper tarmarna på traven

Förstoppning hör också till ett vanligt symtom som drabbar många. Orsakerna kan vara flera. Oftast handlar det om att man inte rör på sig tillräckligt. Motion hjälper till att stimulera tarmarnas arbete. Men brist på vätska är en av de vanligaste anledningarna.

– Att dricka tillräckligt och samtidigt se till att få i sig ordentligt med fibrer via frukt, grönsaker och grovt bröd, är viktigt för att undvika förstoppning. Det är något många ofta slarvar med, säger Claes Johansson. Olika hormonella tillstånd kan också påverka tarmarnas funktion. Bland annat kan låga nivåer av sköldkörtelhormon ge upphov till förstoppning. Man kan också ha förträngningar eller inflammationer i tarmen.

–Hos yngre kvinnor förekommer en speciell typ av förstoppning som kallas ”slow transit”. Vid denna matas inte avföringen fram ordentligt i tarmen, orsaken till problemet vet man ännu inte, säger Claes Johansson. Olika typer av läkemedel kan också ge förstoppning. Till exempel antidepressiva medel och smärtstillande medel, speciellt mediciner som innehåller kodein. De vanligaste symtomen på förstoppning är buksmärtor, illamående och en allmän obehagskänsla. Att gå på toaletten varje dag är något man ofta fått höra är viktigt för välbefinnandet.

–Men det finns inget direkt riktmärke för hur ofta man bör gå på toaletten, säger Claes Johansson. Allt från två gånger om dagen till en gång i veckan är normalt. Det är mest en fråga om hur man mår av sina toalettvanor. Viktigast för att undvika besvär är dock att minska på medicinering som kan ge upphov till förstoppning och se till att äta fiberrik mat och dricka ordentligt, menar han.

– Om ens toalettvanor däremot ändras över en längre tid – några veckor eller under någon månad och blir annorlunda ska man vara vaksam. Då bör man söka läkare oavsett om man
är ung eller gammal för att utesluta en tumör i tarmen, säger han.

Gummisnoddar snör av hemorrojder

Hemorrojder drabbas många av någon gång i livet. Speciellt vanligt är det hos människor med stillasittande arbeten eller om man är överviktig. Helt enkelt därför att cirkulationen i blodkärlen blir sämre. I nedre delen av ändtarmen finns ett finmaskigt nät av blodkärl. Och hemorrojderna uppkommer på grund av vidgade tunna blodkärl som sitter en bit upp från ändtarmsöppningen kan svullna upp.

Ofta uppstår de vid ett ökat tryck inne i buken till följd av till exempel graviditet och förstoppning. Men det kan också handla om tumörer i buken. Hemorrojderna ger i vissa fall upphov till smärta och irritation men behandlingen för att bli av med dem är relativt enkel. Dels kan man använda sig av en slags gummisnoddsteknik. Man snör helt enkelt av hemorrojderna med gummisnoddar så att de faller av.

Alternativt kan man spruta in ett läkemedel för att få hemorrojderna att skrumpna. Behandlingen görs samtidigt som man gör en rektoskopi. I vissa svårare fall om hemorrojderna är stora kan det bli nödvändigt att operera bort dem.

–Man skiljer mellan inre hemorrojder – vidgade blodkärl och yttre hemorrojder som ofta är ett resttillstånd efter inre hemorrojder, säger Claes Johansson. De yttre hemorrojderna kan bli hårda hudflikar som smärtar och som kan ge hygieniska problem. Det blir svårt att hålla sig ren på grund av hudflikarna som sitter i vägen.

Fistlar är en annan vanlig orsak till anala besvär

I nedre delen av ändtarmen finns körtlar. Och en fistel är en falsk gång som går från en inflammerad körtel i ändtarmen och ut till huden. Körtlarna kan bli infekterade och då kan det leda till en varansamling utanför ändtarmsöppningen. Går det hål på varansamlingen bildas en fistel på huden. Ett symtom på att man drabbats av fistlar är att det kan rinna var från öppningen på huden. Det är inte smärtsamt men kan vara obehagligt. Förstadiet till anal fistel däremot kan göra ont.

– Fistlar är inte farliga. Men har man ont ska man naturligtvis söka läkarhjälp. De behandlas oftast med ett enkelt kirurgiskt ingrepp som inte kräver någon längre konvalescens, säger Claes Johansson. Precis som fistlar är de flesta anala symtom helt ofarliga. Men oavsett om man är ung eller gammal bör man söka läkare för att utesluta att det kan handla om en tumör.

– Bland de patienter som kommer till oss med cancer är det inte ovanligt att man gått länge med sina anala besvär utan att få rätt diagnos. Något som är viktigt för att få adekvat behandling så man kan komma till rätta med problemen, säger Claes Johansson.

Han vill dock understryka att tarmcancer är den cancerform i mag- tarmkanalen med bäst prognos. Fler än hälften av alla patienter kan bli botade så förutsättningarna för att bli frisk är goda.