Allt om urinblåsecancer - nya behandlingsmetoder ger ökat hopp för drabbade

Allt om urinblåsecancer - nya behandlingsmetoder ger ökat hopp för drabbade

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Varje år drabbas drygt 2 900 personer i Sverige av cancer i urinblåsan och ett vanligt tecken är blod i urinen. Sjukdomen är tre gånger vanligare hos män än hos kvinnor men det finns behandling och med nya läkemedel också nytt hopp för de drabbade.

De allra flesta personer drabbas i åldern 65 eller äldre och sjukdomen är ovanlig före 45 års ålder. Det finns behandling att få vid cancer i urinblåsan och det har även kommit nya läkemedel som ger hopp till den som är drabbad.

Tre olika former av urinblåsecancer

Urinblåsecancer börjar vanligtvis i den slemhinna som täcker insidan av urinblåsan. Beroende på vilken typ av celler cancertumören består av och hur mycket den har vuxit in i urinblåsans vägg kan sjukdomen utvecklas olika. Urinblåsecancer är även ett samlingsnamn som innefattar tre olika typer av cancertumörer i urinblåsan;

Icke-muskelinvasiv urinblåsecancer Det är vanligast att urinblåsecancer bara finns i urinblåsans slemhinna eller i bindväven runt urinblåsan. Däremot lämnas muskeln runt urinblåsan opåverkad och cancern är nästan aldrig livshotande. Den kan komma tillbaka efter behandling och behandlas då på nytt.

Muskelinvasiv urinblåsecancer I vissa fall växer cancern igenom slemhinnan, bindväven och in i muskeln runt urinblåsan. Då finns det risk för att cancern sprider sig i kroppen. Det finns olika behandlingar som för att bli så effektiva som möjligt då kan kombineras. Man räknar med att ungefär hälften av de som drabbas av den här formen av cancer i urinblåsan blir av med sjukdomen efter avslutad behandling.

Spridd urinblåsecancer Att urinblåsecancer upptäcks så pass sent att den redan har spridit sig är mycket ovanligt. Urinblåsecancer kan sprida sig genom lymfsystemet till lymfkörtlar nära urinblåsan, cancern kan även sprida sig genom blodet och bilda metastaser (dottertumörer) i andra delar av kroppen som levern, lungorna eller skelettet. Om sjukdomen har spridit sig är det svårare att bli av med den, man behandlar ofta genom att bromsa sjukdomen och lindra besvär, därför är det viktigt att vara uppmärksam på symtom i ett tidigt skede. Nya läkemedel, så kallad immunterapi, har dock kommit som ger hopp till personer som drabbas av spridd urinblåsecancer.

Orsak och symtom vid urinblåsecancer

Antalet fall av cancer i urinblåsan har tenderat att öka på senaste år. En orsak tros vara att man idag kan ställa en båda tidigare och säkrare diagnos men det finns också andra orsaker; allt fler cancerframkallande ämnen i vår omgivning, såväl på fritiden som i yrkeslivet, kan skada cellerna i urinblåsans slemhinna så att den långsiktiga följden blir cancer. En annan orsak, som anses ligga bakom ungefär hälften av alla cancerfall, är rökning. Däremot verkar ärftlighet vara av mindre betydelse när det kommer till urinblåsecancer.

För att ställa en diagnos och tidigt sätta in behandling behöver du vara uppmärksam på symtomen. Ett av de allra första tecknen på cancer i urinblåsan är blod i urinen, hematuri. Vanligt är att du upptäcker blod i urinen vid ett tillfälle och att det sedan går en tid innan symtomen uppstår igen. Blod i urinen kan göra att urinen färgas röd, brun, eller innehåller klumpar. Du bör om du upptäcker blod i urinen, även om det bara är vid ett enstaka tillfälle, kontakta vården.

Vid urinblåsecancer kan du ha ett eller flera av följande symtom:

  • Du har blod i urinen.
  • Det svider när du kissar.
  • Du känner dig kissnödig fast du precis har kissat.
  • Du får återkommande urinvägsinfektioner.

Blod i urinen och besvär med att kissa kan ha andra orsaker än cancer men du bör ändå söka vård om du känner igen dig i ett eller flera av symtomen.

Diagnos vid urinblåsecancer

Vid misstanke om urinblåsecancer erbjuds du en organiserad utredning så snabbt som möjligt, ett så kallat standardiserat vårdförlopp. Bara misstanken om cancer kan vara stressande så vid standardiserat vårdförlopp är tanken att läkaren inte bara skriver remiss utan också berättar för dig varför du utreds, vad det innebär och när du kan få ett besked om du har cancer eller inte.

För att diagnosticera urinblåsecancer använder man sig av några olika typer av undersökningar.

Urinprov Ett urinprov kan avslöja huruvida du har en infektion eller om det förekommer cancerceller i urinen.

Cystoskopi Cystoskopi kan upplevas som lite obehagligt men det gör inte ont och det genomförs med hjälp av bedövning. Undersökningen, som bara tar några minuter, innebär att läkaren för in ett smalt instrument i urinröret och vidare in i urinblåsan för att se hur det ser ut där. Läkaren kan även få ett cellprov från blåsslemhinnan vid en cystoskopi.

CT-urografi Med hjälp av datormografi, även kallat skiktröntgen, kan urinvägarna avbildas vid en CT-urografi för att man ska kunna se urinvägarna. Undersökningen går till så att du dricker mycket vatten, man tar sedan några bilder, för att du därefter ska få kontrastvätska i blodet. Kontrastvätskan sprutas in via en liten, tunn plastslang som sätts in med nål i armveck eller hand. Undersökningen går oftast ganska snabbt.

Ultraljud Det förekommer att man behöver undersöka urinvägarna med hjälp av ultraljud.

Om du har cancer tillkommer ytterligare undersökningar för att se huruvida cancern har spridit sig utanför urinblåsan.

Behandling vid urinblåsecancer

Vilken behandlingsmetod som man väljer att sätta in beror på vilken typ av urinblåsecancer som du har drabbats av.

Vid icke-muskelinvasiv urinblåsecancer krävs en operation då man opererar bort cancern. Operationen kallas TUR-B och innebär att du antingen sövs eller får ryggbedövning. Därefter hyvlas cancertumören bort, ett ingrepp som ungefär tar en halvtimme. Efter ingreppet får du kateter som ofta kan tas ut dagen därpå. Som alltid vid kirurgiska ingrepp är det individuellt hur länge du måste stanna på sjukhuset efter ingreppet. Kommer cancern tillbaka kan man operera med samma metod igen och om cancern kommer tillbaka flera gånger kan du även behandlas med att man sköljer urinblåsan med läkemedel.

Om du drabbats av muskelinvasiv urinblåsecancer kommer en grupp med olika specialister rådgöra för vilken behandling som blir bäst. Detta sker i samtliga fall och experterna utgår från individuella undersökningar innan man informerar din läkare som i sin tur berättar vilken behandling man har valt att sätta in. Den vanligaste behandlingsmetoden är operation, en så kallad cystektomi, då man tar bort urinblåsan, lymfkörtlar nära urinblåsan, urinröret, delar av slidan, hela livmodern och den ena eller båda äggstockarna alternativt prostatakörteln. Under operationen skapar man en ny konstgjord urinkanal för att urinen även fortsättningsvis ska komma ut. Man genomför även viss återskapande estetisk kirurgi. Bedöms det ingreppet som olämpligt kan man istället sätta in strålbehandling eller om man samtidigt vill behandla andra sjukdomar. Före operationen eller strålbehandlingen kan du behandlas med cytostatika.

Vid spridd cancer innebär diagnosen ofta att du inte kan bli av med sjukdomen. Man väljer då att behandla för att lindra besvär och bromsa sjukdomens utveckling. Då kan det bli aktuellt med cytostatika, strålbehandling, operation och/eller immunterapi. Med immunterapi, som är en relativt ny behandlingsform, har man sett att 1 av tio har blivit av med tumör och metastaser (spridning av cancer) vilket är positivt för de patienter som drabbas av just spridd cancer.

Beroende på vilken behandlingsmetod du har genomgått är konvalescenstiden varierande, från ett par veckor och uppåt. Det är inte ovanligt att drabbas av sveda i urinröret, lite blod i toaletten efter operation och sveda om du genomfört en hyvling vid icke-muskelinvasiv cancer. Ta det bara lugnt och vila upp dig och fråga alltid läkare om du blöder mycket, har fortsatta besvär med att kissa eller är orolig på något annat sätt. Vid tyngre behandlingsmetoder, som behandling med cytostatika, bör du rådfråga läkare om vilka bieffekter som kan uppstå och hur du ska agera för att behandlingen ska vara så effektiv som möjligt.
I de allra flesta fallen är det också aktuellt med regelbunden uppföljning för att säkerställa att behandlingen är och har varit effektiv.

Immunterapi mot cancer i urinblåsan

Vid lokalt avancerad eller spridd cancer kan man sätta in immunterapi mot cancern, ibland i kombination med andra behandlingsmetoder. Syftet med immunterapi är att stärka immunförsvarets förmåga att bekämpa även tumörceller. Det finns olika läkemedel vid immunterapi och utvecklingen av dessa har gått framåt i rask takt de senaste åren, och immunterapi är ett av de stora nya områdena inom cancerbehandling.

Nyligen godkändes ett immunterapiläkemedel som är en antikropp som binder till och hämmar PD-L1, ett protein som medverkar i regleringen av kroppens immunförsvar. Genom att blockera detta protein förstärks ditt eget immunförsvar och immunförsvarets möjligheter att känna igen, söka upp och attackera tumörcellerna. Läkemedlet kan användas vid såväl lokalt avancerad som spridd urinblåsecancer där cytostatikaläkemedel inte är lämpligt eller om du tidigare har behandlats med cytostatika.

I en studie, IMvigor 210, undersökte man effekten på överlevnad för patienter med cancer i urinblåsan och med högt uttryck av PD-L1.  Hos patienter som tidigare inte fått behandling såg man att tumören hade krympt med 29 procent och hos 9 procent hade tumören helt försvunnit. Effekten påverkades inte av nivån av PD-L1 hos patienterna. I IMvigor 210 ingick även patienter som tidigare hade behandlats med cytostatika och tillsammans patienter i ytterligare en studie, IMvigor 211, såg man att tumörerna krympte och att den i vissa fall försvann helt. De båda studierna har legat till grund för att man inom EU har valt att godkänna läkemedlet vid de båda typerna av urinblåsecancer.

Ersätta urinblåsan vid urinblåsecancer

Vid de fall urinblåsan måste ersättas skapas ofta en konstgjord kanal, vanligtvis av din tunntarm. Den vanligaste metoden är att urinen leds ut genom ett stomihål i magen till höger nedanför naveln till en påse som du bär och som behöver tömmas och bytas regelbundet. Ett annat alternativ är att läkaren av tarmen skapar en behållare inuti magen där urinen samlas, även denna behållare behöver tömmas, då via en tunn slang som du för in via ett hål på magen, mellan tömningarna är hålet täckt av en plastad kompress eller plåster. Om urinrören bevarades vid operationen kan läkaren göra en ny urinblåsa av en bit av tarmen. Du kan kissa nästan som tidigare men metoden innebär att du inte känner av när du är kissnödig vilket betyder att du regelbundet behöver gå på toaletten.

I valet med metod tar man hänsyn till hur sjukdomen beter sig hos dig, hur du mår och vad du själv vill. I samråd med vårdpersonal får du råd om vilken metod man avser att välja och vad det i så fall innebär. Våga ställ frågor och be att få träffa någon som redan lever med den metod som är aktuell så får du mer insyn i vad det innebär och kan ta ett välinformerat beslut tillsammans med din läkare.

Att leva med urinblåsecancer

Ett cancerbesked är alltid en tuff resa, från oro till diagnos och slutgiltigt besked. Det är viktigt att du vågar fråga, men också att du får stöd både hemifrån och från vården. Tala med din omgivning, ta mod till dig och prata med anhöriga men våga även söka forum med andra drabbade för att dela råd, tips och erfarenheter.

Vid urinblåsecancer påverkas inte sällan sexlivet, både den sexuella förmågan och känslan kan förändras. Det psykologiska traumat av att leva med en sjukdom kan i sig påverka lusten och beroende på ingrepp kan det även leda till att du inte kan få barn. De flesta som drabbas är över 65 år men det kan ändå vara ett trauma.

Förutom att det idag finns nya och effektiva behandlingsmetoder kan du även få hjälp med livet under och efter urinblåsecancer. Om du lever med besvär som påverkar din vardag, samlivet och ditt allmänna välmående - våga prata med vården, läkare, sköterskor men också med patientföreningar. Det finns både hjälp och stöd att få och du är aldrig ensam.

 

Veckans fråga

Använder du glasögon?

Nyhetsbrev