IBS och dyspepsi - är du drabbad?

IBS och dyspepsi - är du drabbad?

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Många svenskar lider av orolig mage men undviker att kontakta vården för att man tänker att alla toalettbesök och den ständigt upprörda magen är något övergående. Men det kan röra sig om ett syndrom som kallas irritabel tarm eller irritabel tarmsyndrom, även kallat IBS.

Att lida av magbesvär är inte bara ett fysiskt handikapp, det kan även påverka dig som drabbas psykiskt. Du kanske drar dig för att umgås med andra, äta gott och är konstant på jakt efter närmsta toalett. Genom att svara på påståendena i den här artikeln kan du ta reda på om du har de symtom som utmärker IBS.

Lider jag av IBS?

IBS förekommer i alla åldrar men debuterar normalt innan 40 års ålder och drabbar särskilt unga aktiva personer. Det här testet motsvarar inte en diagnos ställd inom sjukvården däremot kan testet ge dig en fingervisning om de besvär du upplever kan vara IBS. Har du allvarliga och/eller långvariga magbesvär eller är orolig över att ha drabbats av IBS bör du ta kontakt med sjukvården.

Stämmer påståendena nedan på dig?

  • Jag har mindre aptit än vanligt
  • Min avföring är väldigt varierande, ibland har jag förstoppning och ibland diarré
  • Jag kan få kraftiga smärtor i magen
  • Jag går helt plötsligt på toaletten oftare eller mer sällan än normalt
  • Jag kan må väldigt illa
  • Jag känner mig oftast bättre vid toalettbesök
  • Min mage känns full av gaser och jag känner mig uppblåst

Har du svarat ja på majoriteten av dessa påståenden föreligger en risk att du har drabbats av IBS. Det här är nämligen några av de vanligaste symtomen i samband med IBS. För att överväga risken att du har drabbats av IBS kan du också räkna in andra, yttre, riskfaktorer som stress, dålig matvanor, för mycket kaffe, för lite motion, ärftlighet.

Om du är över 45 år och inte haft problem tidigare, om du tappat vikt, aptit och ork snabbt, diarrébesvären pågått under en lång tid och/eller du blöder från tarmen/upplever att det finns blod och slem i avföringen ska du alltid kontakta vården omgående.

Störd tarmrörelse

Forskning pekar på att om tarmrörelsen störs kan det förändra känsligheten i tarmslemhinnan. Det i sin tur kan ge upphov till de besvär som sammankopplas med IBS.

En annan teori är att IBS uppkommer på grund av en funktionellt störd tarmfunktion. Det betyder att det inte föreligger någon infektion eller inflammation som kan ge besvären.

Diagnos IBS

Ett stort problem med IBS är att man inte har lyckats hitta den exakta orsaken bakom IBS. Det gör att en stor del av diagnosen går ut på att utesluta andra magsjukdomar som cancer, Crohns sjukdom, ulcerös kolit, laktos- och glutenintolerans. Vården genomför ett detektivarbete som förutom att utesluta andra magsjukdomar går ut på att se över din livsstil (stress, matvanor) och om det har funnits tidigare mag- och tarmsjukdomar.  Ont i magen kan ha många olika orsaker som man måste utesluta först.

För att få diagnosen IBS utgår man från följande kriterier:

  • Besvären ska ha börjat för minst sex månader sedan
  • Man ska ha haft smärta eller obehag i magen minst tre dagar per månad under senaste tre månaderna. 

Behandling vid IBS

Det är inte ovanligt att du har IBS under många år med varierande besvär. Man brukar säga att om du inte har blivit frisk inom två år så kommer besvären med all sannolikhet bli bestående. Eftersom man inte vet den specifika orsaken bakom IBS går behandlingen ut på att lindra besvären och förebygga eventuella orsaker. Vilken typ av behandling och vilka läkemedel som är bäst är individuellt, hör dig för med din läkare och på apotek.

Det är bra om du kan skaffar dig regelbundna toalettvanor och du ska inte låta bli att gå på toaletten om man känner trängning till avföring (förstoppning). Då kan laxermedel istället hjälpa. Laxermedel finns receptfritt men det är viktigt att välja rätt sorts laxermedel och dosera lagom då för mycket diarré i sin tur kan försämra besvären. Fråga din läkare om råd.

För dig som upplever besvär med gaser finns det olika läkemedel som hjälper till att jämna ut gaserna i tarmen. Även om mängden gas inte alltid minskar så kan smärtan som gaserna orsakar minska. 

Det finns även kramplösande läkemedel som kan ha en lugnande effekt på tarmen. Om du har svåra besvär av diarré finns läkemedel som stoppar diarrén men i sin tur kan orsaka förstoppning. Därför är det även här viktigt att rådfråga läkare först. 

Man har sett att en del äldre läkemedel mot depression kan lindra magbesvären. Den gruppen av mediciner kallas tri cykliska antidepressiva läkemedel. När man behandlas för IBS är dosen lägre än när man behandlas för depression. Även de nyare antidepressiva läkemedlen, så kallade SSRI-preparat kan ibland hjälpa vid IBS. De kan även göra att man rent allmänt mår bättre.

Det finns också kostbehandling och växtbaserade preparat som man har sett varit effektiva vid IBS. Se bara till att informera din behandlade läkare innan du påbörjar något sådant, så det inte påverkar befintlig läkemedelsbehandling.

KBT, hypnos och avslappning

En del patienter har upplevt KBT som en hjälp vid IBS. Då fokuserar man på att du ska må bättre och fungera bättre genom att förändra ett beteende och din egen uppfattning om såväl dig själv som din omgivning.

Hypnos har rapporterats vara positivt då den avslappnande effekten ger tarminnehållet ett bättre flöde. Även ren avslappning kan hjälpa den som känner sig stressad och orolig. 

Så mår du bättre vid IBS

För många kan besvären vid IBS lindras genom att lägga om sina matvanor och börja äta regelbundet. Det finns även andra vårdande åtgärder du själv kan ta för att må bättre.

  • Regelbundna toalettvanor – att regelbundet gå på toaletten kan hjälpa till att lindra besvären. Du bör inte sluta gå på toaletten även om det är besvärligt, då är det istället bättre att du får hjälp med läkemedel för att kunna återuppta en regelbunden toalettrutin.
  • Kostråd – det finns många kostråd för dig med IBS men det allra viktigaste rådet är att du hittar matvanor som fungerar för dig. Man vet att fet mat tenderar att ge mer besvär medan små och tätare måltider kan få dig att må bättre. Mat med mycket fibrer kan minska förstoppningen men då gäller det att äta rätt sorts fibrer. Fibrer från frukt kan minska besvären medan fibrer från sädesslag kan förvärra. Du bör undvika stark eller stekt mat och minska kaffedrickande om du har besvär med magen.
  • Motionera – det finns ett allmänt råd att du som lider av IBS ska motionera. Även om det inte finns några undersökningar som pekar på att besvären minskar i direkt anslutning till motion kan motion få dig att må bättre rent allmänt. 
  • Mindre stress – stress kan ge upphov till många olika magåkommor och en del av att mildra magens besvär är att stressa ner. 
  • Magbok – att föra en ”magbok”, alltså en dagbok över hur din mage mår är ett sätt att både för dig själv men också inför ett läkarbesök ha koll på hur din mage har mått under en period. Du kan se tillbaka på vad du åt, hur svåra besvären blev, vad som blev bättre och när det kändes sämre. Med hjälp av den informationen kan det bli lättare att se ett mönster och då målinrikta behandling och förebyggande åtgärder.

Gör magen glad

Eftersom IBS kan ge besvär under en längre tid är det viktigt att du har så mycket information och kunskap som möjligt om IBS. Där kommer ”magboken” tillsammans med symtomlindring och allmänt välbefinnande in i bilden. På så vis får du kontroll över din magsjukdom och förbättrar förutsättningarna för en bättre tillvaro.

En bra början är att prata med ditt apotek om olika symtomlindrande alternativ, våga fråga om symtomlindrande  preparat och ”pinsamma” ämnen som toalettrutiner, förstoppning och diarré. Det handlar om att du ska få den hjälp som du behöver.

--