Tema alkohol del 1: Ligger du i riskzonen?

Tema alkohol del 1: Ligger du i riskzonen?

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

I Sverige beräknar man att mellan 300. 000 och 500. 000 personer har alkoholproblem, men få söker vård för sina problem.

Varför vissa är mer benägna att fastna i ett beroende än andra har helt klart en genetisk förklaring. Men forskning visar även tydligt att miljön påverkar i nästan lika hög utsträckning. Främsta lösningen är att jobba förebyggande. Kan man nå de som ligger i riskzonen och ännu inte har ”fastnat”, är mycket vunnet.

I hjärnan finns olika kroppsegna signalsubstanser, vissa som ökar känslan av välbefinnande och hämmar smärta och andra som har motsatt effekt. Om de här systemen hamnar i obalans kan det leda till att man utvecklar ett beroende. Hjärnans belöningssystem stimuleras av både naturliga belöningar som mat och uppmuntran och av droger.

Belöningssystemets aktivering vid drogintag är dock betydligt mycket större. Om man dricker alkohol i stora mängder under lång tid utvecklas ett beroende som gör att det blir svårare att kontrollera alkoholintaget.

Alkoholism
Alkoholism är när man är beroende. Ett beroende är när man behöver drogen för att vara sig själv och inte når ”normal” livskvalitet utan drogen.

Man brukar dela in alkoholism som:

  •  Typ 1 med sen debut, lägre ärftlighet, få sociala komplikationer och vilka ofta söker ångestlindring.
  •  Typ 2 debuterar tidigt, genetiskt predisponerade, antisocialt beteende, extroverta och spänningssökande.

Alkoholvanor i Sverige

  • I Sverige finns mer än en kvart miljon människor som dricker så stora mängder alkohol att de får skador.
  • Runt 10-15 procent av alla män och 3-5 procent av alla kvinnor blir kroniskt alkoholberoende.
  • Mer än 10.000 vårdplatser inom socialtjänst och sjukvård används för alkoholvård.
  •  Mellan 5.000 och 7.000 svenskar dör varje år på grund av sjukdomar eller skador som har samband med alkoholdrickande.
  •  Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen bland ungdomar har minskat jämfört med början av 2000-talet.
  •  2009 var 58 procent av tjejerna och 65 procent av killarna i årskurs nio konsumenter av alkohol, jämfört med 77 respektive 79 procent år 2000.

Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning och SBU